Kvinnohälsa - från fragmentering till livslång hälsa

2026.05.04

Kvinnor utgör 50 % av befolkningen, och vi bär 100 % av alla barn. Ändå behandlas kvinnohälsa fortfarande som ett undantag. Mycket av den medicinska kunskap vi lutar oss mot bygger fortfarande på data från den “standardiserade kroppen”: en 20-årig man som rycker in i militären.

Det är hög tid att förändra det.

I mitt dagliga arbete som gynekolog möter jag kvinnor med olika typer av symtom och smärta. En mening återkommer oftare än någon annan: “De sa att allt såg bra ut.”

Som min patient Lisa. Hon bestämde sig för att skaffa barn i 40-årsåldern. Både graviditeten och förlossningen okomplicerade. I förlossningsrummet fick hon höra just det: “allt ser bra ut.”

Men det kändes inte alls bra. Hon hade kraftig smärta, så pass att hon inte kunde stå upp längre stunder. Hon behövde sjukskriva sig på 50% från sitt arbete som läkare. Hon hade svårt att lyfta upp sin egen son.

Ett fragmenterat och föråldrat system

Kvinnohälsa är fortfarande fragmenterad och i många delar föråldrad. Vårdsystemet har inte hängt med i utvecklingen, vilket påverkar möjligheten att ge bästa möjliga vård. Det finns en brist på spetskompetens inom vissa områden, vilket leder till feldiagnoser. Jag ser till exempel ofta hudsjukdomar som lichen behandlas som candida – med utebliven effekt som följd.

Diagnoser dröjer. Till exempel för endometrios där tiden till diagnos i snitt är sju år.

Och så har vi väntetiderna. Men det stannar inte där. Vi kvinnor har heller ingen sammanhållen vård genom livet. Som tonåringar går vi till ungdomsmottagningen. Under graviditet till barnmorskemottagning. Förlossningen sker på sjukhus. Sedan slussas vi mellan vårdcentraler, specialistmottagningar och olika instanser – om och om igen. Det här innebär att kvinnohälsan, genom hela livet, blir splittrad och mindre effektiv än den skulle kunna vara.

Varför spelar det roll?

Ta fertilitet som exempel.

• 10–15 % av alla par upplever fertilitetsproblem
• 10–20 % av kvinnor i fertilitetsbehandling genomgår gynekologisk kirurgi
• 60–70 % av operationer i livmoder och adnexa (äggstockar, äggledare och de breda livmoderligamenten) görs på fertila kvinnor

Det betyder att fertilitetsbevarande åtgärder måste vara en del av planeringen inför kirurgi.

Och det här är bara en del av bilden.

Ser vi till kvinnohälsa i stort:

• 80% av kvinnor i klimakteriet har symtom (30 % har svåra symptom)
• 50% drabbas av framfall i klimakteriet (30 % efter förlossning)
• 30% upplever inkontinens
• 10% har endometrios
• 15–20% har vulvasmärta
• 14 %har PCOS
• 30 %har PMS (upp till 80 % upplever någon form av symtom varje månad)
• 15–20% har blödningsrubbningar

Och listan fortsätter.

Detta är dessutom utöver sjukdomar där kvinnor är överrepresenterade; som migrän, Alzheimers och autoimmuna sjukdomar.

En enorm möjlighet

Det är lätt att känna att bilden är mörk. Men här finns också en enorm möjlighet. McKinsey Health Institute och World Economic Forum visade i en rapport 2024 att om vi minskar hälsogapet för kvinnor finns en potential att öka den globala ekonomin med upp till 1 biljon dollar per år fram till 2040.

1 biljon. 1 000 000 000 000.

Det är svårt att ens ta in. Bara i Sverige finns cirka 4 miljoner kvinnor mellan 16 och 105 år. Kvinnor är sjukskrivna 60–80 % oftare än män. Och vi använder vården i betydligt högre utsträckning.

Kvinnohälsa genom hela livet

Så var börjar vi? Vår vision på CMedical är ett sammanhållet system för kvinnohälsa – genom hela livet. Vi har samlat specialistkompetens inom; gynekologi, bäckenbotten, klimakteriet, kirurgi, fertilitet och IVF, graviditet, ultraljud och eftervård. Det gör att vi kan arbeta i team runt varje patient – och se hela hennes situation, inte bara en enskild del.

Som Jennie.
Hon gjorde en abort i ung ålder. När hon senare ville bli gravid uppstod problem. Vid vår utredning upptäcktes sammanväxningar i livmodern, som kunde opereras, och hon kunde därefter bli gravid spontant.

Eller Sara.
Hon har haft smärtsamma menstruationer sedan hon var 8 år, ibland så så illa att hon måste sjukskriva sig. Hon har sökt hjälp flera gånger, men aldrig fått en fertilitetsbedömning. Nu är hon över 30 och vill ha barn. Endometrios är en känd faktor för nedsatt fertilitet – här behövs både utredning och ofta kirurgi och ett multidisciplinärt omhändertagande.

Och Lisa – som jag inledde med.
Efter sitt barn i 40-årsåldern hade hon redan symtom på perimenopaus. Då behövde vi också prata om hormonbehandling på hennes återbesök.

Framtiden för kvinnohälsa

För att komma vidare behöver vi:

• Ta vara på teknikutvecklingen – digitala lösningar, AI, hårdvara, se till att vi baserar vår behandling på korrekt data.
• Styra resurser dit de gör mest nytta, och omvärdera vad som idag faktiskt är standardiserad vård och vad som är komplicerade ingrepp.
• Arbeta i tvärprofessionella team så att vi har tillgång till rätt kompetens vid rätt tillfälle– läkare, barnmorskor, fysioterapeuter, dietister, psykologer

Allt hänger ihop.

Vi är övertygade om att framtiden för kvinnohälsa är ljus.

Föreställ dig en vård där kvinnor har tillgång till specialiserad vård genom hela livet – ett “kvinnosjukhus”, på samma sätt som vi har barnsjukhus idag.

På läkarutbildningen fick vi lära oss att barn inte är “små vuxna”.
Det är dags att släppa idén om att mannen är norm.

För kvinnor är inte små män.

Var med oss i den här förändringen.
Kvinnohälsa för livet.

Skrivet av Kristina Törn, VD för CMedical Sverige och specialistläkare inom gynekologi och obstetreik.